Byta fönster för att spara energi

Fönstrens U-värden, från tvåglas till energiglas

U-värdet anger hur många watt som passerar en kvadratmeter fönster för varje grads skillnad mellan rummet och ute. Energimyndigheten sätter tvåglas runt 3,0, vanliga treglas runt 2,0 och energieffektiva fönster på 1,0 eller lägre. Vi antar att villans fönster tillsammans är 15 procent av golvytan, 18 m², vilket blir ungefär 14 fönster på 1,3 m².

Jämför med vinden. Referensvillans 18 m² äldre treglas förlorar 36 watt per grad, nästan exakt lika mycket som hela vindsbjälklagets 120 m², där det ligger 15 cm isolering (37 W). Boverket uttrycker det så här: även de bästa fönstren isolerar ungefär som fem centimeter vanlig isolering. Därför ger varje kvadratmeter fönster stor effekt, men kvadratmetrarna är få och dyra.

Bytets besparing i kWh och kronor per landsdel

Förlusten som försvinner gånger landsdelens gradtimmar ger sparad värme. Hur mycket el det blir beror på vad som värmer huset: med elelement är en kilowattimme värme en kilowattimme el, med bergvärme knappt en tredjedel. Två utgångslägen, båda till energifönster med U 0,9.

Tvåglasfönstren står för 31 procent av husets värmeförluster i vår modell, i linje med Energimyndighetens uppgift att upp till en tredjedel av värmen går ut genom fönstren i en villa med tvåglas. Det är därför bytet ger mest där. Har huset redan treglas från 1970- eller 80-talet är halva vinsten redan tagen.

Elpris 1,71 kr/kWh, sajtens schablon för elområde 3. Modellen räknar bara värmeledningen genom fönstret. Energiglas släpper in något mindre solvärme än gammalt klarglas, vilket drar ned vinsten lite i södervända rum. Nya fönster är å andra sidan tätare, vilket drar upp den. Ingen av effekterna ändrar slutsatsen.

Pris per fönster, ROT-avdrag och bidrag

Priserna är våra riktvärden för vanliga storlekar i trä eller trä med aluminiumbeklädnad, med demontering av det gamla fönstret, drevning, smygar och bleck. Fasta fönster är billigare, altandörrar och specialmått dyrare. Skatteverket godkänner byte och reparation av fönster som rotarbete i småhus, men det finns ingen schablon, så avdraget räknas på den arbetskostnad som står på fakturan.

Boverkets energieffektiviseringsbidrag för småhus är fönsterbytets största rabatt. Det gäller materialet, inklusive moms, och ger 30 procent upp till 60 000 kr per hus. Kraven: värdeår före 1990, ingen fjärrvärme, permanentboende och en ansökan senast sex månader efter att arbetet startat. Belopp under 10 000 kr delas inte ut, men ett helt hus med nya fönster passerar den gränsen med god marginal. ROT och bidrag går att kombinera eftersom de gäller olika delar av fakturan.

Återbetalningstiden utan förskönande

Priset efter ROT, 157 400 kr, delat med vad bytet sparar om året. Ingen ränta, inget stigande elpris. Ett fönster håller omkring 40 år; allt över det betalar sig aldrig på energin.

4 av 24 rutor hamnar inom fönstrens livslängd, och alla gäller hus som har tvåglas i dag. Med bidraget sjunker priset till 127 400 kr och tiden i ett elvärmt tvåglashus i Mälardalen till 24 år. Det är fortfarande en lång väntan, jämfört med de 9 år det tar för en tilläggsisolerad vind i samma hus.

Kalkylen ser annorlunda ut när fönstren ändå måste bytas för att de ruttnar eller inte går att stänga. Då är den relevanta frågan bara vad det kostar extra att välja ett bättre fönster. Att gå från U 0,9 till 0,7 sparar 300 kWh om året i vår villa, och med direktel och 4 procents ränta bär det en merkostnad på ungefär 9 900 kr för hela huset, runt 700 kr per fönster.

Kronor per sparad kilowattimme: fönster mot vind och värmepump

Ett fönster lever i 40 år, en luft/luftpump i tolv. För att jämföra dem rättvist delar vi priset efter ROT med all el åtgärden sparar under sin livstid. Villan är densamma: direktverkande el, mellersta Sverige, inga bidrag. En el-kilowattimme kostar 1,71 kr att köpa, så det som ligger under det talet tjänar pengar.

Nya fönster i ett tvåglashus kostar 1,29 kr per sparad kilowattimme utan ränta, under elpriset, men 2,60 kr när pengarna har ett pris. Från äldre treglas blir det 2,45 kr redan utan ränta. Vindsisoleringen ligger på 0,31 kr och energiglaset i innerbågen på 0,82 kr. Värmepumparna hamnar mellan dem och sparar dessutom flest kilowattimmar per år.

Ordningen för den som vill sänka uppvärmningen är därför ganska given: vinden först, sedan värmepump, och fönstren när de ändå är slut. Hur vinden räknas i detalj står i guiden om att tilläggsisolera vinden, och pumparnas priser i vad en värmepump kostar.

Pumparna jämförs med direktel och elberedare för både uppvärmning och varmvatten. * Luft/vatten och bergvärme kräver radiatorer eller golvvärme med vatten, vilket ett hus med elelement inte har. Räntekolumnen är ett räkneexempel med annuitet, inget låneråd.

Billigare vägar till varmare fönster

Boverket skriver att förbättrade befintliga fönster sparar mindre än nya men ofta ger en bättre totalkalkyl, eftersom de kostar så mycket mindre. Tre nivåer, från helgjobb till glasmästare:

Kontrollera att bågen klarar vikten av tyngre glas och att det finns djup för en kassett. ROT gäller även glasbytet, eftersom Skatteverket räknar montering av isolerglas som rotarbete i småhus. Ett ensamt glasbyte når sällan upp till materialgränsen för Boverkets bidrag på egen hand. Energiglaset sitter kvar i en gammal båge som behöver underhåll, så vi räknar det med 25 års livslängd i stället för 40.

Kallras, kondens och buller: när komforten är skälet

Det som gör fönsterbytet värt pengarna är oftast inte elräkningen utan hur det känns att sitta nära fönstret. Ett dåligt isolerat fönster har en kall insida, och kall yta kyler luften framför sig som sjunker mot golvet. Det är kallraset. Tabellen visar ungefärlig temperatur på insidan av fönstret vid 21 grader inne.

Inneluft på 21 grader med 40 procents luftfuktighet har daggpunkten 6,9 °C, med 50 procent 10,2 °C. Röda värden ligger under 40-procentsgränsen, där det blir imma på insidan. Tvåglaset gör det en riktigt kall dag, energifönstret ligger långt ifrån. Boverkets tumregel är att kallras i regel inte uppstår under U 1,0. Det är skälet att byta om du har element under fönster som ändå inte räcker, eller sittplatser vid stora glaspartier.

Kondens på utsidan av ett nytt fönster är tvärtom ett gott tecken: glaset släpper så lite värme att ytterrutan blir kallare än luften en klar natt. Buller är det tredje skälet. Ett tätt treglasfönster dämpar trafik betydligt bättre än gamla kopplade bågar, och med ljudglas, rutor av olika tjocklek, blir skillnaden större. Med varmare ytor runt sig går det ofta att sänka inomhustemperaturen en grad utan att frysa, och det sänker uppvärmningen ytterligare.

Innan du beställer nya fönster

• Bygglov. Ändras husets utseende kan bygglov krävas inom detaljplan. Fråga byggnadsnämnden, och välj fönster vars indelning och material passar husets ålder.
• Ventilationen. I ett självdragshus kan läckaget runt de gamla fönstren vara en del av tilluften. Byter du till täta fönster behövs spaltventiler eller tilluftsdon, annars stiger fukten inomhus.
• U-värdet för hela fönstret. Jämför offerternas U-värde för glas, båge och karm tillsammans. Kontrollera märkningen på leveransen.
• Solvärmen. Stora fönster mot söder och väster kan ge övertemperatur på sommaren. Fråga efter glasets solfaktor och planera solskydd.
• Gamla fogmassor. Fogar och kitt från 1950- till 70-talet kan innehålla PCB eller asbest och ska saneras korrekt.
• Monteringen. Drevning och fuktskydd mellan karm och vägg avgör om fönstret blir tätt och torrt. Byt stegvis på vintern så att huset inte kyls ut.
• Värmen efteråt. Justera termostater och värmekurva när huset läcker mindre, annars går en del av besparingen förlorad i övervärme.

Den vinter du byter är det värt att följa förbrukningen månad för månad. Vår genomgång av elräkningen på vintern visar var kostnaderna samlas, och elförbrukningen i en normal villa ger något att jämföra med.

Fönsterbytet: vanliga funderingar