Tilläggsisolera vinden

Så mycket värme vindsbjälklaget släpper igenom

Måttet heter U-värde: watt som läcker ut per kvadratmeter och per grad som skiljer inomhus från utomhus. Det räknas ur isoleringens tjocklek och dess lambdavärde, alltså hur bra materialet leder värme. Lösull för öppna bjälklag deklareras av tillverkarna till 0,041–0,042 W/mK. Vi räknar med 0,042 för den nya lösullen och 0,044 för gamla mattor som legat i 50 år. Träreglarna, 7,5 procent av ytan i ett bjälklag med 45 mm virke på 60 cm avstånd, leder värme ungefär tre gånger så bra som ull och räknas med för sig.

I vårt huvudexempel sjunker U-värdet från 0,31 till 0,095. Över 120 m² bjälklag är det 26 watt mindre förlust för varje grad det är kallare ute än inne. Det låter lite, men vintern har många gradtimmar.

Besparingen i södra, mellersta och norra Sverige

Vi multiplicerar förlusten som försvinner med landsdelens gradtimmar: summan över året av hur många grader under 17 °C det är ute, timme för timme. Det är samma klimatdata och samma referensvilla som i guiden om värmepump i kallt klimat. Därefter översätter vi sparad värme till sparad el med varje uppvärmningsforms årsvärmefaktor.

Värmebehovet i villan sjunker med 16 procent. Kramfors kommuns energi- och klimatrådgivning anger cirka 2 800 kWh om året för samma steg, 15 till 45 cm, på ett bjälklag på 125 m² i Västernorrland. Vår modell ger 3 000 kWh för norra Sverige, alltså samma storleksordning.

Kronorna skiljer sig 3,3 gånger mellan elelement och bergvärme i samma hus. Luft/luft hamnar emellan, eftersom pumpen bara når rummen den blåser in i och elementen sköter resten. Vill du se vart resten av elen tar vägen har vi en genomgång av normal elförbrukning i villa.

Elpris 1,71 kr/kWh allt inräknat, sajtens schablon för elområde 3, samma i alla landsdelar. Luft/vatten räknas med landsdelens årsvärmefaktor ur kallt-klimat-modellen, bergvärme med 3,3 överallt. Gradtimmesmetoden är något försiktig: när huset läcker mindre räcker värmen från människor, apparater och sol lite längre in på hösten, så den verkliga besparingen blir något större.

Lagrets tjocklek och var vinsten planar ut

Varje ny centimeter isolerar lika bra som den förra, men den tar bort en allt mindre del av en förlust som redan krympt. Tabellen visar sparad värme per år i mellersta Sverige för olika utgångslägen.

Med 15 cm i dag ger de första 20 centimeterna 1 800 kWh, medan de sista tio i den högra kolumnen bara lägger till 200 kWh. Lösullen i sig är billig per centimeter, så det är oftast rätt att gå upp mot 40–50 cm totalt när firman ändå är på plats. Det som sätter gränsen är utrymmet vid takfoten, där vindavledaren måste sticka upp ovanför den färdiga isoleringen. Ligger det bara 10 cm på vinden i dag är vinsten 3 400 kWh för 30 cm, och då är det svårt att hitta en bättre åtgärd i huset.

Pris, ROT-avdrag och Boverkets bidrag

Spannen är våra riktvärden, inte offerter. Energimyndigheten konstaterar att det mesta av kostnaden är arbete, och Skatteverket godkänner tilläggsisolering som rotarbete i småhus. Någon schablon för isolering finns inte, så be firman specificera arbete och material på fakturan; det är arbetsdelen avdraget räknas på. Välj en entreprenör certifierad enligt Behörig Lösull, och fråga om förbesiktning, vindavledare och sarg ingår i priset. Där skiljer sig offerterna mest.

Boverkets bidrag för energieffektivisering i småhus betalar 30 procent av materialet, högst 60 000 kr per hus, men inget bidrag under 10 000 kr. Materialet i vårt exempel landar runt 15 800 kr, långt under de 33 334 kr som krävs. Vinden ensam ger alltså inget bidrag. Görs den inom samma ansökan som fönsterbyte eller en berg-, luft/vatten- eller frånluftsvärmepump räknas materialet ihop. Villkoren är värdeår före 1990, ingen fjärrvärme och att du bor i huset permanent. Ansökan ska in inom sex månader från att arbetet påbörjats, och pengarna fördelas i turordning till och med 2030.

Återbetalningstid per landsdel och uppvärmning

Nettopriset 32 400 kr delat med besparingen per år, utan ränta och utan att elpriset stiger.

Isoleringen håller lika länge som huset om den får ligga torr; vi räknar med 50 år. Allt under det är vinst, så åtgärden lönar sig i alla tolv rutorna. Men i ett söderhus med bergvärme dröjer det över 30 år, och där finns det bättre saker att lägga pengarna på först.

Isolering eller värmepump först: båda ordningarna räknade

En värmepump gör varje kilowattimme värme av en bråkdel så mycket el. Det betyder att en sparad kilowattimme värme bara är värd en tredjedel så mycket när pumpen väl är på plats. Två hushåll i Mälardalen med samma elvärmda villa väljer olika ordning:

När båda åtgärderna är gjorda drar huset lika mycket el oavsett ordning. Skillnaden ligger i vägen dit. Vinden först ger en mindre pump och ett kortare borrhål, och det är den billigaste åtgärden att göra medan elen fortfarande är dyr i huset. Pumpen först ger den stora besparingen tidigare: 19 500 kr om året mot 3 600 kr.

Vår slutsats: planerar du en värmepump inom några år, isolera vinden först och be installatören räkna effekten på det isolerade huset. Det kostar en bråkdel av pumpen, och i norr, där effektbehovet faller från 7,2 till 6,0 kW, är pumpstorleken extra känslig. Räcker pengarna bara till en sak och huset värms med direktel, ger pumpen fler kronor varje år. Har du redan pumpen är vinden fortfarande lönsam om den har under 15–20 cm, men den hamnar längre ned på listan. Priserna på pumparna finns i vår prisguide för värmepumpar.

Priset på en sparad kilowattimme, åtgärd för åtgärd

Återbetalningstid gynnar åtgärder som är snabba men kortlivade. Ett rättvisare mått är vad varje kilowattimme el du slipper köpa kostar dig, när investeringen slås ut över åtgärdens livslängd. Allt räknat i samma elvärmda villa i mellersta Sverige, mittpris efter ROT, utan bidrag. Kostar en sparad kilowattimme mindre än de 1,71 kr du betalar för en köpt, går åtgärden med vinst.

Vinden kostar 0,31 kr per sparad kilowattimme, ungefär hälften av den billigaste värmepumpen (luft/vattenvärmepump, 0,63 kr). Pumparna sparar däremot 2,0 till 5,4 gånger så många kilowattimmar per år, så de två konkurrerar inte om samma pengar. De kompletterar varandra, och vinden är den billiga biten. Nya fönster ligger i andra änden av skalan, vilket vi går igenom i guiden om när nya fönster lönar sig.

Pumparna räknas på uppvärmning och varmvatten jämfört med direktverkande el och elberedare, samma tal som i prisguiden. Luft/vatten och bergvärme förutsätter ett vattenburet system; finns det inte tillkommer det. Räntekolumnen gör om investeringen till en lika stor årskostnad under livslängden (annuitet) och är ett räkneexempel, inte ett låneråd.

Fukt, ventilation och takfot

Ju bättre bjälklaget isolerar, desto kallare blir vinden ovanför. Kall luft tål mindre fukt, och Boverket varnar för att en tilläggsisolerad vind oftast också blir fuktigare. Risken går att hantera, men den ska hanteras innan lösullen blåses in, inte efteråt.

Gå upp på vinden en kall, klar morgon den första vintern. Rimfrost eller droppar på insidan av taket betyder att fukt kommer underifrån och inte torkar ut. Ett hus med självdrag kan ha övertryck högst upp; justera ventilationen så att inneluften inte trycks upp genom bjälklaget. Planerar du FTX-ventilation, dra kanalerna på vinden innan isoleringen läggs.

När vindsisoleringen inte är värd pengarna

• Vinden har redan 30 cm eller mer. U-värdet ligger då runt 0,16, och ytterligare 20 cm sparar 700 kWh om året i mellersta Sverige, en bråkdel av huvudexemplet.
• Huset värms med bergvärme i södra Sverige. Varje sparad kilowattimme värme är värd omkring en tredjedel av en kilowattimme el, och återbetalningen dras ut över 30 år.
• Vinden är inredd eller saknas. Snedtak och hus utan kallvind isoleras på andra sätt, ofta i samband med takbyte, och kostar betydligt mer per kvadratmeter.
• Det finns fuktproblem som inte är lösta. Då är isoleringen inte första steget. Ett läckande innertak eller en otät vindslucka blir värre av en kallare vind.
• Vinden används som förråd. Boverket påpekar att den blir kallare och fuktigare, vilket inte passar allt som står där. Utvändig takisolering kan då vara ett alternativ.

Vill du jämföra med andra sätt att få ned räkningen har vi rangordnat dem i kronor i sänk elräkningen, och vinterns elräkning visar hur mycket av kostnaden som hamnar i de kallaste månaderna, när en välisolerad vind gör mest nytta. Ett lägre effektbehov kan också betyda att huvudsäkringen går att sänka.

Det du undrar om vindsisolering